Nyligen fick vi återigen plocka fram vår tomtesamling för att fullända juldekorationerna i lägenheten. Många tomtar från min samling har hängt med sen jag var riktigt liten, kanske till och med innan dess.
Tänk om de kunde prata skulle de ha mycket att berätta (jag antar förvisso att de skulle klaga på att ligga nerpackade dryga 11 månader om året, men om vi bortser från det).
De skulle kunna skvallra om många glada ögonblick då många julklappar slitits upp genom åren. Förväntansfulla blickar förvandlas till glädjegester när man har upptäckt vad som dolt sig bakom julpappret.
De skulle nog även kunna berätta hur många timmar jag spenderat i mitt liv med julgransdekoration. När jag var mindre var julgransdekoration en vetenskap. Jag kunde gå i flera dagar och justera julgranskulorna så de hängde *perfekt*.
Tomtarna skulle nog skratta gott om de kunde berätta hur många köttbullar och prinskorvar jag tuggat i mig varenda jul. Det är huvudingredienserna på "mitt" julbord iallafall.