Ibland saknar jag de gamla goda tiderna. Inte bara för att livet var lite enklare när man var mindre utan även för att brödrostarna fungerade bättre!
När jag var liten hade vi en brödrost (som antagligen drog lika mycket ström som en spis gör idag?) som var riktigt bra.
Brödet blev lagom rostad (inte för svart) och brödet blev dessutom varmt. Minns att jag hade problem med att bara ta ur brödet ur rosten när det var färdigt för det var så varmt.
Sen bredde man smör på mackan (så gott det gick för det smälte ju så fort) och så la man på den obligatoriska ostskivan (som även den smälte sådär lagom).
I modern tid har "jag" varit ägare av 2 brödrostar. Den senaste köpte jag till min sambo i julas. En någorlunda modern brödrost från Philips som även har upptiningsmöjligheter och varmhållning. Facken är även ganska stora så de kan värma andra typer av bröd med, t.ex. pitabröd och dylikt.
Rostningen blir helt ok, men brödet blir ju inte så varmt som jag vill ha det! Bröden har ju nästan svalnat när man tar ur det ur rosten och ostskivan som ska läggas på sen smälter ju knappt.
Inte kul att äta rostade mackor nästan kalla alltså.
Sicket i-landsproblem.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
1 kommentar:
Våran är super,kul berättelse.ej
Skicka en kommentar